Göra bort sig

Du vet det där ögonblicket då du sagt eller gjort något som får allas blickar att riktas mot dig. När alla känslorna sköljer över dig på en och samma gång och du bara vill sjunka  genom golvet och försvinna.

Jag hade precis betalat i kassan och tagit ett steg åt sidan för att lägga ner kvittot och plånboken i väskan. Det var då jag såg skylten med en text som förklarade att om personalen missar att uppmärksamma kunden om veckans vara så får kunden den gratis. Jag frågade om det stämde och det gjorde det så jag fick en jättefin prydnadskudde.

"Jag tar den här".

En tid senare var jag inne i en likadan butik men i en annan stad. Det var först när jag betalat mina varor och var på väg ut som jag såg kuddarna i ögonvrån och kom ihåg vad som hänt tidigare. Så jag plockade upp en kudde och sa “jag tar den här” och fortsatte mot utgången.

Killen i kassan sa “det får du gärna göra men du måste betala för den”. Jag vände mig om och påpekade att kudden ju låg i korgen vid kassan. “Ja, men du måste ändå betala för den” sa killen utan att röra en min. 

Vi höll på så här en stund och kön till kassan följde händelsen med intresse. Till slut frågade jag om veckans vara var kudden jag höll i handen? Jo, det stämde mycket riktigt. “Men då får jag ju den eftersom du inte erbjöd mig den i kassan”, sa jag övertygande. “Nej” svarade killen fortfarande lika allvarlig. “Vi har inte det erbjudandet. Det är upp till varje butik och vi har valt att inte ge bort varan”.

Vad måste de ha tänkt om mig?

Där stod jag med en kudde i handen och insåg att jag hade kunnat bli tagen för snatteri om jag hade gått utanför dörren. Jag började skratta men innerst inne kände jag mig såååååå dum. Om jag bara läst på skylten vid kassan så hade jag kunnat undvika denna pinsamhet 🙂 Vad måste de ha tänkt om mig?

När jag kom ut i bilen och berättade vad som hänt för min familj så himlade de med ögonen och skattade. De sa att “det är bara du mamma som kan hamna i en sådan situation” och deras reaktion fick mig att se det genom deras ögon. Jag insåg att jag överlever, det här är jag och det bjuder jag på.

Svårt att släppa.

Vi göra bort oss ibland, det är oundvikligt. Men hur förhåller vi oss till det? Stämmer vår sanning med hur andra upplever oss? Ångest, oro och stress är känslor som ofta hindrar oss från att se det ur ett större perspektiv. Ibland ältar vi det som hänt och spelar upp det för oss själva om och om igen, vilket bara får oss att må sämre. KBT har bra verktyg för att komma ur en “pinsamhet” som kan vara svår att släppa. 

Dela

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *